-Jag tycker att det är bra att studien gjorde det så tydligt hur många patienter som redan idag kan hjälpas av bättre diagnostik och därigenom få en mer anpassad, skräddarsydd behandling.
Det säger Nyosha Alikhani som är medicinsk rådgivare och nordiskt ansvarig för precisionsmedicin mot cancer på det tyska läkemedelsbolaget Bayer. Hon har doktorerat i biokemi/molekylärbiologi och tidigare bland annat forskat på Karolinska Institutet.
– Det är fantastiskt att Karolinska Universitetssjukhuset nu använder helgenomsekvensering som standard vid misstänkt sarkom. Jag hoppas att detta blir en nationell standard för alla cancerpatienter, säger hon.
Nya läkemedel tack vare genetiska analyser
Många moderna cancerläkemedel är inriktade på specifika genetiska förändringar. Ett exempel är ett läkemedel som utvecklats för patienter med en specifik genfusion i NTRK-generna. Dessa gener styr normalt nervcellernas tillväxt, men när de smälter samman med andra gener kan det leda till okontrollerad celltillväxt och tumörer. Läkemedlet blockerar dessa signaler och kan därmed bromsa eller stoppa cancerns tillväxt.
– Helgenomsekvensering är avgörande för att identifiera patienter som kan ha nytta av den här typen av läkemedel. Dessutom visar det hur vi i framtiden kan behandla cancer baserat på genetiska förändringar snarare än var i kroppen tumören sitter, säger Alikhani.
Läkemedlet subventionerades först enbart för barn, men tack vare sekvensering och ny data blev det godkänt även för vuxna. Det visar hur viktig genetisk information är för att bredda tillgången till effektiva behandlingar.
Precisionsmedicin är mer än att förlänga livet
En vanlig missuppfattning är att precisionsmedicin endast förlänger livet med några månader. Men enligt Alikhani handlar det även om att bota patienter, särskilt om de får rätt behandling tidigt.
– Vi har studerat patienter med NTRK-fusioner i 6–7 år, och vissa är fortfarande helt fria från sjukdomen. Jag blir rörd av att höra deras berättelser, säger hon.
Sverige måste satsa på kliniska prövningar
En bredare användning av helgenomsekvensering kan också stärka Sveriges position inom klinisk forskning. Antalet kliniska prövningar i Sverige har nästan halverats de senaste 20 åren, medan länder som Danmark, USA, Spanien och Italien har ökat sin forskningstakt.
För läkemedelsbolagen spelar det ingen större roll i vilka länder kliniska prövningar genomförs, men för patienterna kan det vara avgörande. Genom att delta i en prövning får de möjlighet att testa nya läkemedel långt innan de blir tillgängliga i den ordinarie vården.
– Vi måste bli snabbare och skapa bättre förutsättningar för forskning inom sjukvården. I många andra länder har läkare avsatt tid för att bedriva forskning, men i Sverige sker det ofta på fritiden. Det måste förändras, säger Alikhani.
Hopp också för sarkom
Nyosha Alikhani tar lungcancer som exempel för att visa hur genetisk forskning kan förändra överlevnad. För bara 15 år sedan var lungcancer ofta en dödsdom, men tack vare genetiska analyser och nya läkemedel, bland annat precisionsläkemedel, ser situationen idag helt annorlunda ut.
– Jag är övertygad om att vi kommer att se samma utveckling för sarkom och andra sällsynta cancerformer. Precisionsmedicin och helgenomsekvensering ger oss möjligheten att identifiera och behandla cancer på ett helt nytt sätt.
Genom att satsa på helgenomsekvensering kan Sverige stärka sin position inom forskning, attrahera fler kliniska studier och – viktigast av allt – ge fler patienter tillgång till rätt behandling i rätt tid.
Vad är det som driver Nyosha Alikhani i hennes arbete, och varför valde hon att fokusera på läkemedel mot cancer?
– Precis som de flesta inom läkemedelsindustrin är mitt mål att hjälpa patienter. Tyvärr har de flesta av oss någon erfarenhet av cancer, antingen personligen eller genom någon annan. Att en nära anhörig avled i cancer är i alla fall min viktigaste drivkraft.