Ibland kallas sarkom för den ”ensammaste cancerdiagnosen” och det med viss rätt.
Ensammaste för att den är relativt ovanlig, mindre än 1 procent av alla cancerfall är sarkom.
Ensammaste för att man i primärvården sällan kommer i kontakt med sarkom och därmed också har svårt att känna igen symptomen.
Ensammaste för att när man till slut får diagnosen så känner man sannolikt inte någon som har erfarenhet av den och som man kan prata med.
Det är just därför som vi finns. Man ska inte behöva känna sig ensam med sarkom. Vi drabbade – sjuka, botade och anhöriga – ska stötta varandra. Sarkom ska synliggöras mer i den allmänna debatten, bland sjukvårdspolitiker och i själva vården.
Vi behöver ditt stöd, behöver du vårt? Tillsammans kan vi bekämpa sarkom!